Inte utan min skissbok

Ett pilotprojekt med teckning, filosofi och det egna reflekterandet som utgångspunkt

Projektbeskrivning

I projektet deltar:
Lärare och elever från några skolor i Laholm
Chefen för Teckningsmuseet Lars-Göran Persson
Konstnären och författaren Sassa Buregren
Barnbibliotekarie Ann-Christin Magnusson
Konstkonsulent Anne Lang, Merkonst i Halland

Syfte och mål

Projektets syfte är att skapa samarbetsformer mellan Teckningsmuseet, och skolan. För att detta ska ske behövs projekt där kultur-/konstpedagoger och skolans pedagoger möts, fortbildning sker och metoder utvärderas. Arbetet kan också utmynna i en utställning av barnens arbete som övriga skolor kan besöka för att hämta idéer och inspiration. Lars-Göran Persson,

Teckningsmuseet säger så här:
Kommentar"Det långsiktiga målet med vårt arbete är att Teckningsmuseet skall bli en resurs för skolungdomar i Laholm. Myten om att konst är tråkigt skall vi slå hål på genom att integrera skolan och de traditionella ämnena med Teckningsmuseet och därmed konsten.
På så vis blir inte konsten något som man kommer i kontakt med ett par gånger per termin utan den skall finnas som något man inspireras av och som man själv kan uttrycka sig med hjälp av."

Ett annat syfte är att påbörja ett arbete där man provar ut pedagogiska riktlinjer för Teckningsmuseet. Arbetet ska ske i samråd med styrelsen för museet, utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen i Laholm, Merkonst i Halland och Länsmuseet Halmstad.

Ett tredje syfte kan vara att för Teckningsmuseets räkning påbörja ett nätverkssamarbete med konstnärer som arbetar konstpedagogiskt.

Projektidé

Med tecknandet och det filosofiska samtalet som utgångspunkt vill vi skapa ett projekt där varje barn fått ta del av följande:

  • bekantat sig med filosofi och deltagit i filosofiska samtal
  • använt sig av skissboken utifrån det egna reflekterandet
  • besökt Teckningsmuseet
  • deltagit i visningar av konst, konstpedagogiska verkstäder och konstpedagogiska samtal
  • träffat en konstnär och/eller författare som kan berätta om sin arbetsmetod utifrån skissboken och inspirera till eget skapande
  • fått lästips om böcker och blivit uppmuntrade till läsning på egen hand

I pilotprojektet deltar biblioteket i Laholm. Barnbibliotekarie Ann-Christin Magnusson vill bidra med litteraturtips i anslutning till konst- och filosofiprojektets olika delämnen. Hon säger så här:
Kommentar"Det finns många bra barn- och ungdomsböcker att utgå från när man vill prata om t ex rättvisa, frihet eller skolan.

Huvudsyfte

Vi vill med projektet "… inte utan min skissbok" hjälpa barn och ungdomar till ett reflekterande förhållningssätt som vi tror stärker självkänslan och bidrar till att upptäcka den egna skaparförmågan.

Konstnären

Skissboken har för många kreativa yrkesutövare länge varit ett användbart verktyg för att formulera tankar och idéer. I den kan man samla upplevelser, reflektera över sin omvärld, klistra in små fragment man hittar, snabbt teckna ner en idé innan den glöms bort, kort sagt; man kan fritt styra över sitt tankeflöde och fästa detta på papper. Att få ta del av berömda konstnärers skissböcker är att komma nära skapandeprocessen på ett unikt sätt. Sassa Buregren är barnboksförfattare och konstnär och bor i Bua i Halland. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar. Sassa har bland annat skrivit Demokratihandboken för barn och 2005 utkom Lilla feministboken. Sassa har länge arbetat med skissböcker som metod i sitt eget konstnärliga skapande. Så här säger hon om projektet:

Min metod

För mig är skissboken en vän och samtalspartner. Ett instrument för att utveckla idéer och tänkande. Jag ska visa egna skissböcker och berätta hur jag använder dem. Visa hur andra har gjort och diskutera hur man skulle kunna göra. Uppmuntra eleverna att våga tro och lita på att deras tankar och idéer håller och är viktiga.

Hur?

Man blir inspirerad av något, får en impuls, en idé, får syn på något. Så tar man fram skissboken och noterar. Ser på vad man gjort, lägger till och bygger ut, formulerar om.

Alltså: In i skallen - ut i skissboken.

Flöde och kontinuitet

Vi ska styra in projektet och få igång flödet. Det måste hållas igång för att det ska bli roligt och meningsfullt. Tankar är abstrakta tills de kommer ut på pappret. Skissen är ett aktivt och praktiskt sätt att tänka. Tankarna blir tydligare när man kan se dem. Helst genast.

Det funkar inte att göra det här bara på bildlektionen en gång i veckan. För att skissboken ska bli ett viktigt instrument gäller kontinuitet.

På fritiden eller på skoltid? Vi måste inspirera dem att använda skissboken närhelst idéerna och impulserna kommer. Finns det tid just då så ritar man. Annars gör man en liten notering för minnet och tar fram skissboken när man har lite lugn och ro omkring sig och har tid att utveckla idéerna. Det här kommer inte automatisk, man måste vänja sig.
Att teckna, klottra medan man lyssnar skärper uppmärksamheten. Händernas aktivitet stärker hjärnans. Ofta kommer man ihåg vad man lyssnat på långt efter när man ser en bild man gjort.

Visa?

Förutsättningarna ska vara klara från början. Att vi vill ställa ut skissböckerna. Skissandet måste vara fritt, inget tvång. Men vi ska inte tvinga någon eftersom det skulle äventyra sanningshalten i skissböckerna. En förutsättning för att skissandet blir fritt. Det får inte heller bedömas. Inga krav. Som vuxna ska vi gå bredvid, inspirera och uppmuntra. Inte styra.

Att få misslyckas

Det fina med skissboken är att man får misslyckas. Det är till och med viktigt att misslyckas, eftersom det är en väg framåt. Blir det dåligt, funderar man på vad som blev dåligt och gör det annorlunda nästa gång. Inget suddande, misslyckandena ska finnas kvar, för då kan man se sin utveckling. Vill man göra ett fint konstverk så är inte skissboken rätt forum, här är det vägen som är det viktiga, inte målet.

Någon

Skissboken är någon. En kamrat, en samtalspartner, en annan sida av mig själv som jag kan samtala med. Ett personligt förhållande.

Skriva eller rita?

I skissboken är tecknandet huvudsaken. Men ibland kan orden vara viktiga för att förklara och notera. Här finns inga regler. Man gör som man vill.

Välja ämne

Vad ska man ha skissboken till då? Teckna människor? Eller landskap? Eller vädret? Eller en dagbok där jag ritar det jag upplever varje dag? Hur man vill använda skissboken kan bara eleven själv bestämma. Men vi kan föreslå att de kan börja med ett ämne för att komma igång, för att sen bli friare efterhand.

Bra och dåligt

Vi ska titta på konst också. På Teckningsmuseet när det öppnar så klart. Och på Stadshusgalleriet. Och på andra konstbilder. Prata om dem, lite anspråkslös bildanalys. Det kan tjäna som inspiration, men ger dem också större säkerhet i umgänget med konst.

Ord jag tänker på: "dokumentera" "utveckla idéer" "projektdagbok" "tankar" "osorterat" "lekfullt" "process" "skeende" "datera" "infall drömmar" "upplevelser" "reflektioner över omvärlden" "minnen" "komma ihåg"

Tidsplanering

Pilotprojektet startar under vårvintern 2007 och avslutas innan sommarlovet 2007. Lars-Göran Persson eller Ann-Christin Magnusson träffar klasserna en gång i veckan för att arbeta med filosofi och litteraturdelen. Sassa Buregren träffar varje klass sammanlagt tre gånger/1 timme per gång. Anne Lang deltar med konstpedagoiska samtal och visningar av konst. Planeringen sker tillsammans med de olika lärarlagen.
Även de lärare som inte aktivt deltar i projektet får information om vad som pågår. Lärarlagen arbetar vidare med projektet tillsammans med barnen under veckorna i egen takt. Viss dokumentation ingår i projektet för alla pedagoger som deltar.

Uppföljning

En utvärdering och uppföljning av pilotprojektet sker under våren 2007. Eventuellt kan barnens verk ställas ut på Teckningsmuseet.

En ny diskussion startar med de erfarenheter som gjorts och utvärderingen som utgångspunkt. Det är vår förhoppning att projektet ska leda till en permanent satsning som med tiden ska nå alla barn i Laholms kommun.

Halmstad 070110
Anne Lang
Konstkonsulent
Merkonst i Halland
Länsmuseet Halmstad
Tollsgatan
30231 Halmstad
Tfn 035 -16 23 12
Mobil 070 250 45 51

Vill du veta mer? Maila mig.